2009-07-28 blev en svart dag! Min svärfar gick bort. Världens bästa svärfar! Min barn fattas sin farfar, min man fattas sin pappa.......... Det är för fel för att stämma. Varför ska en man som är så oerhört älskadav alla få lämna detta livet så fort? Det finns ju as som förgriper sig på barn och har ihjäl sin nästa....varför ska dom stanna här!!!???
Jag får väl hoppas att han var ämnad till nåt bra på den plats som han befinner sig nu. Dom behövde väl en Aziz bättre än vi. Hur det nu kan vara möjligt. Aziz var vår trygghet. När allt var speedat och uppskruvat så räckte det med att vara i närheten av Aziz så kändes det liksom inte så stort och ogreppbart längre. Det ordnar sig veddu....sa han. Han tog dagen som den kom och föll sällan under pressens måsten som vi andra gör hela tiden. Han utgick från sig och gjorde saker och ting på sitt sätt och så som han tyckte kändes bra. Så som vi alla borde. Han har kanske lämnat oss med mer än vi tror. ......... Jag vet nu och Jocke vet nu iaf att livet måste fyllas av annat än måsten. Vi ska ta hand om oss och proritera glädje och familj och vänner och lägga mindre energi på just energidränerande saker som vi inte MÅSTE. Svårt men uppnåbart.
Älska varandra är lätt men att visa den kärleken är inte lika lätt. Inte för mig iaf. Har alltid haft svårt för det där med att visa kärlek till andra än mina barn. De som står mig nära MÅSTE veta att jag älskar dom och dom ska få känna det. Det är mitt nya motto.
Den dag jag lämnar jordelivet ska alla som varit omkring mig veta vad dom betytt för mig. Precis så som vi känner att Aziz har älskat oss alla........ Han tog vara både på sig själv och på oss andra i familjen. Vi vet exakt var i hjärtat vi fanns hos honom......... En mer omtänksam man får man svårt att hitta. Jag har iaf turen att vara gift med hans son. Dom är så lika varann.........jag ska bara öppna mig lite mer och ta emot och ge mer kärlek till honom. Jag älskar ju honom som Aziz älskades av sin fru.
Framförallt alla ni som läser, glöm inte bort att vardagens vanor är uppbyggda av en trygghet och en kärlek som man djupt kommer att fattas när den inte finns mer, även om man just i vardagen kanske tycker att vanor är tråkiga och att det blir tjatigt. Det är trots allt en trygg bas att ha när världen skakar oss.
( Tänker inte läsa igenom innan jag publiserar, detta var kanske ett rörigt inlägg men det liksom bara rann ut över tangentbordet av sig själv)
Massor av kärlek och kramar från mig till er
Aziz 1947-2009
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar