En intensiv dag som har varit stundtals rolig, stundtals jobbig och stundtals känslosam har gjort att jag nu bara sitter i soffan med en urlakad kropp och ett huvud som till slut blev alldeles överfullt. Och för en gångs skull handlade det inte om diagnoser och skolproblem. Snarare värderingar och livet plötsliga nycker.
På väg hem från jobbet så kändes det så kul att få träffa gänget i Leva Livet idag. Dom piggar upp det mesta. Men, men när huset här hemma tömts på simskolebarn och make så slog blixten ner i både kropp och knopp. Fattade inte hur jag skulle få kroppen att fixa kaffekorg, duscha och ge mig iväg. Så vad gjorde jag då?
Jo för en gångs skull lyssnade jag på kroppen och inte på knoppen.
5 kommentarer:
ja hu vilken dag!! fast jag asa mig ner till netto och hittade 2 par skor till MOI!!! Så jag kom hem urlakad men ändå lite glad!! Fast ibland förstår jag mig inte på mig själv alltså!!
Ibland går bara luften ur en, bra att du lyssnade och tog hand om dig istället för att rusa iväg.
Var rädd om dig vännen och ha en fin kväll//Lena
Så förståndigt att du lyssnade på kroppen. Den har mycket att säga till om!
Kram
Du gjorde helt rätt prioritering vännen! Och med ditt nya schema kanske det kommer att kännas bättre rent allmänt!
Love
Jag kan som vanligt bara hålla med alla föregående talare (hmmm, det känns som om jag ALLTID ligger efter alla andra, eller hur...), vad KLOKT av dig att göra precis inget!
Vi är många som skulle behöva bli duktigare på det, det vet jag!
En annan är tack och lov på "uppåtgående" igen, allt känns SÅ mycket bättre när man har fått undan en massa måsten. BLÄH för måsten!
Tror du det hjälper med en norsk kram? Här får du en i alla fall: KLEM til deg fra meg!!!
Skicka en kommentar