20 skoldagar kvar till ungarna har sommarlov! Härligt! Hoppas bara att finvädret kommer. Det är härligt men svårt med lov när man ett barn med Aspergers syndrom. det är ljuvligt för det är så fantastiskt mysigt att ha dom nära och slippa lämna bort dom till skolan.Men svårt för i Emils värld fungerar inte sommarlunket lika bra. Vi andra gillar att vakna och se vad dagen har att erbjuda. Kanske flumma runt halva dagen, äta och sen flumma vidare. Det fungerar ett par dagar för Emil sedan måste det bli struktur annars blir han stressad och på dåligt humör. Han mår bäst av att veta vad som ska komma som nästa steg.
Låter kanske inte så svårt. Men det är faktiskt inte helt lätt, Vi har ju en son till som älskar spontanitet och socialt utbyte. Han skulle kunna ha huset fullt med ungar hela dagarna. Då mår han bäst och Emil inte SÅ bra. Båda barnens behov måste ju tillfredställas! Så Emil får stå ut med Kaspers kompisar. Men när andra föräldraribland tycker att det är mysigt när ungarna har kompisar hemma, för man får lite tid för sig själv då, så måste antingen jag eller min man hitta på något med Emil eller åka iväg och hitta på något så att han mår bra och Kasper samtidigt kan känna att hans kompisar alltid är välkomna här hemma. Dte är liksom en grundsyn som jag alltid haft. Att vårt hus ska vara ett öppet hem dit alla är välkomna. Och att mina barn ska känna att hemma hos oss kan vi alltid vara. Ibland, i vissa perioder, fungerar det jättebra att ha kompisar här och ibland när Emil har haft en intensiv period så är det svårare.
Men kärleken tilll grabbsen gör att man fixar det! Ibland känns det bara så tungrott. Så mycket att ha koll på och så lite tid över till att göra inget. Går jag sen ut nångång, eller hem till nån vänner och kopplar av så blir jag så trött av avslappningen att jag i princip somnar i deras soffa. Hahahaha trevligt sällskap man är. Men som tur är så vet de flesta av mina vänner precis VARFÖR det är som det är!
Usch nu fick jag dåligt samvete för allt jag skrivit. Jag verkligen SUPERDUPERÄLSKAR mina barn och skulle inte byta mot all rikedom i världen för i det som ibland känns övermäktigt så finns det samtidigt så mycket lycka och glädje! Nu ska jag käka frukost med grabbsen och mannen. eftrer det väntar lek med Emil och sedan en tur på OBS för Kasper vill göra av mid sin veckopeng.
Puss och Kram ( Tänker inte redigera texten så ha överseende med skrivfel. Spontan text ska inte förhandsgranskas)
5 kommentarer:
Vi VEEET att du älskar dina barn oerhört mycket, men att du också har det ganska jobbigt ibland! Det är inte lätt att få allt att gå ihop men jag tycker att du är en fantastisk mamma som får det att fungera och som låter kappes behov få styra också, det är så lätt att man glömmer det! Tänk så mycket du gör som vi "andra" inte behöver tänka på, blir trött bara av att tänka på det, du är värd att somna i soffan när vi har lite get togethers!!!
kramar
petra
Hej
Vet precis hur du känner dig..
Bara för att man är trött o sliten, har jobbiga perioder med sina barn så betyder inte det att man inte älskar dom.. man kan inte ligga på topp hela tiden..
Dina vänner förstår dig o låter dig illa så kommer du hem med nya krafter.
Barnen är ens allt o man gör allt för dom.. men man måste ladda batterien i bland.
Alla vet att du älskar dina barn dom är ert allt.
kram sara (Hannah´s mamma)
Men då... Klart att du älskar dina små trots att det är kämpigt! Hur ofta får man inte dåligt samvete trots att man vet att allt man gör kretsar runt sina underbaringar, och att allt man gör är för deras skull.
Jag kan tänka mig att det är jobbigt att få din vardag att fungera med två barn med två så olika behov. Du har säkert försökt det mesta men idé som slog mig var att ha rutin i hur det ska vara hemma, typ "Emildag och Kasperdag". Att varje måndag är det en Emildag som utgår efter hans behov, och varannan en Kasperdag. Jag tror nog att du förstår vad jag menar.
Gör ditt bästa mer kan du inte göra Petra! Och dom du själv skrev så vet dina vänner och accepterar att såhär är det för dig.
Kram och styrka och tack för att du delade med dig av dina tankar!
Ser Bloglovin! Duktig tjej, den ena är jag ;)
Ceep on working. Man orkar mer än vad man tror. Har ju inga egna barn men vet ju trotts allt hur barn kan tömma en på energi. =)Kram Helen
Skicka en kommentar