lördag 1 januari 2011

Nä inget kul med nytt år

Vet inte varför men känner mig oerhört låg......
1/1 brukar vara en sån underbar dag. Men jag vill bara krypa ner under täcket och sova bort en vecka eller så. Det var länge sedan jag kände mig så här nere.
Trött på allt i mitt liv........... nästan.
Tycker att det bara kör på. Inget kul händer, om inte jag ordnar det själv.
En hel massa egoistiska människor runt mig! Inte många som ger mig energipåfyllnad just nu.
Men det är säkert övergående...........
Blir väl bra igen om ett par dagar. Känns bara som om mycket är på gång.
Många funderingar på framtiden, hur ska det vara och hur det ska bli.
Måste styra upp saker och ting . Ta tag i saker och ting........
Jag är liksom inte ledsen eller snurrig (utbränd) utan bara tom.
Känner liksom ingenting för nånting.
Dags att lägga pussel igen.
Jaja bäst att jag sover lite kanske.......

fredag 31 december 2010

Japansk lykta

En lykta för alla vi önskar ett lyckligt 2011

video

Gott nytt år

Detta är utsikten från min säng!! Mmmm så mysigt.
Vi ska fira in 2011 hemma alldeles själv.
God mat och fint dukat men med flanellbrallorna på. Nädå jag ska ur pyjamasen nu och i nåt lite snyggare och mindre gosigt.
Dags att fixa mat och dukning. Men först ska en japansk lykta skickas iväg.
GOTT NYTT ÅR PÅ ER ALLA UNDERBARA!!

onsdag 29 december 2010

Som ett brev på posten

Arg, ledsen, irriterad och väldans otrevlig mot mig och sin bror.
Ja det är resultaten av gårdagens hel-lyckade kväll!
Dom hade, som jag skrev igår, otroligt roligt och allt flöt på som aldrig förr.
Dom kom i säng sent, väldigt sent.
 Jo jag vet att det vore bättre att lägga alla i tid men jag tyckte det var så synd att avbryta deras roliga lek............ Ibland jobbar hjärtat mer än hjärnan.
Dom hann inte vara vakna någon längre stund idag förrän första brytet kom. Han var otroligt ledsen och arg. Hur jag än försökte styra undan så avlöste bryten varann. Han vet att han behöver vara själv men samtidigt vill han vara med de andra och klarade inte av att gå undan så som han gjorde igår. Det fanns helt enkelt inte nån energi kvar alls.
Vi gjorde ett schema, då blev det lite bättre. Men inte bra. Efter ett tag så bad jag storsyster ( som ju är hos oss nu) att gå med Emil till Netto och handla mysfika som vi skulle ha när kompisarna åkt hem. Tänkte att då kom han ut, fick lugnt och fick annat att tänka på. Han gillar uppdrag. Det var ett bra drag. När han kom hem var det lunch och sedan dags för grabbarna att åka hem.
Jag tror att det jobbigaste för honom idag har varit ljudet. Han är ju ljudkänslig. Han kunde prata, vråla och gapskratta men ingen annan fick lov att prata knappt. Vid ett tillfälle stod han upp i soffan gråtandes och bad alla vara tysta.
Det var då Nettoförslaget kom..........
De andra barnen kan ju inte heller helt anpassa sig. Kasper har ju också behov.
Men nu vet vi att detta inte är att rekommendera.
Nu till årsskiftet ska Emil börja vara på kortis en helg i månaden (bara det kan bli ett eget inlägg *ÅNGEST*) och då kan Kasper få göra allt sånt där som Emil mår riktigt kass av.
En del saker FÅR Emil "stå ut med". Men om det går att lösa på annat sätt så gör vi ju det. Typ delar upp oss eller så........
Kasper ÄLSKAR ju att ha kompisar hemma och är supersocial....... PUH tuff kombo det där. Men ingen av dom ska ju känna att dom får stå undan för den andre. Utan lite ge och lite ta får det bli.
Känns som en jobbig tanke att Kasper inte ska kunna ha kompisar hemma när han vill.  Jag vill att vårt hem ska vara deras kompisars hem.
Blir lättare nu sedan vi bytte om bland rummen. Emil har nu sitt rum uppe och Kasper sitt därnere. Därmed kan K och hans kompisar husera på hela nedervåningen. Där är tom egen ingång därnere, som ju blir praktisk sen när han blir äldre.......

Nästa år ska almanackan introduceras på mer allvar hos Emil. Han verkar gilla att ha koll på saker själv. Schemat på kylen som vi skriver varje dag börjar bli lite känsligt märkte jag idag. Kompisen frågade om vi alltid har ett schema för allt som ska göras...........Emil visste inte riktigt hur han skulle ta det. Precis som om han skämdes lite. Så en ordentlig almanacka ska fixas. En med dagarna i följd och inte under varann. Mest för att övergången från aktivitetstavlan ska bli mer naturlig (den har han visserligen inte använt på ett bra tag).

Oj det blev ett inlägg om massor!

Nä dags för lite energiintag. Imorgon ska jag utnyttja julklappen som jag fick av min mamma. Två timmar på en salong. En timme med fossingarna och en timmes massage!!!!!
LOVELY!!

tisdag 28 december 2010

Det går så himla bra !!!!! Allt flyter på så bra! Jo jag är luttrad och vet att det kan vända fort. Men so far so good! Blir så glad att jag får tårar i ögonen. Det är två kloka stora killar vi har här nu! Storkompisen låter Emil gå undan lite då och då. Emil går korta stunder in i sitt rum och stänger dörren för att sedan bara dyka upp igen. Ingen undrar och ifrågasätter. Dom har bara kul! Emil har gått från att vilja sova själv på sitt rum till att vilja sova i samma rum som de andra tre!!! Helt ljuvligt! Men grabbarna som är här ska också helt klart ha kred för deras öppna och förstående sätt.
Just nu är dom inne i ett skrattanfall. Det är musik för mina öron.
Jag njuter. Dom spelar TV-spel nu . Två och två . Dom kom överens om att dom skulle ställa timern när det var dags för det andra paret. Dom byter och byter och byter. Det passar ju Emil som handen i handsken, det där med timer.
Nu ska visst jag också spela Mario Cart!
Vi hörs imorgon. Förhoppningsvis går det bra i natt också!

Blir detta rätt?

Usch ja!Ibland är balansen så svår! Som jag skrev igår så har det blivit bestämt att två killar från barnens respektive klasser ska komma hit och sova över idag. Dom grabbarna är också syskon.
Emil vill att C ska komma, ser fram emot det om än med en viss betänksamhet.
Nu är det så att Emil just nu är väldigt påverkad av sin Asperger. Han är lättirriterad och allmänt störig och snutig. Så egentligen så vill jag bara avboka hela grejen.............
Men så är det ju lillebror. Han och kompisen har planerat detta ett tag och ser verkligen fram emot att få vara tillsammans en lång stund för en gångs skull.
Det blir så konstigt om jag gör som jag först tänkte. Nämligen att ringa föräldrarna och säga precis som det är.( Dom vet att han har AS)
Men så är det ju det här med att han så SMÅTT börjar ta kontakt med kompisar i skolan. Jag vill ju inte att det ska vara att " Emil klarar inte av kompisar, man bestämmer och det blir inget "
Fast det kanske inte varit så konstigt egentligen, för jag vet ju inte om det betyder något för honom eller inte. Men nu ser han ju också fram emot det. Jag frågade innan om han ville att C skulle komma och det ville han naturligtvis.
Jag vet ju också att det är jag som får sätta hans gränser och inte han.
Jag vet ju inte hur mycket det är han som verkligen vill leka eller om han bara vill göra som brorsan......
Usch ja. Jag tror att det får bli så att jag ber föräldern att komma tidigt imorgon istället då blir iaf inte dagen imorgon så lång.........
Dom kommer ju heller inte förrän framåt kvällen idag.
Mmmm det blev ett rörigt inlägg och rörigt känns det.
Om inte om hade varit..........................

måndag 27 december 2010

Dagen börjar med att jag vaknar och brasan är tänd. Omtänksamme mannen tände den innan han gick. Blev till att ligga kvar i sängen och mysa. Brevid mig låg lillfisen och även han sov länge idag.
På morgonen ringde bästaste Anneli och ville käka frukost på Espresso. Behöver jag säga att jag inte funderade så länge. Barnen var också på G direkt.

Emil vaknade vid en okej tid idag.
Han sa: Är det måndag idag?
Ja, svarade jag , det är det
Vad tiden går fort när man har roligt mamma!!

Jo så har det varit. Barnen har bara fått lov att vara, utan några som helst måsten, hela julen. Och det har E löst fantastiskt bra! Jag har varit så överväldigad av hans fantastiska humör detta lovet. Loven är ju annars det jobbiga eftersom den tydliga strukturen som finns i vardagen försvinner.
Vi skulle göra schema varje dag för att undanröja alla eventuella "jobbigheter". Men det "bidde" inget med det. Kass av oss, men ibland så känns det så bra och allt bara flyter på........... Då är det lätt att glömma bort att stödet ska finnas där iaf för att inte fylla på bägaren med oro, utan liksom få den att ligga på mininivå hela tiden för att han lättare ska klara när det blir lite rörigare.

Så, som ett brev på posten, så började oron och utbrotten avlöste varann med början en liten stund efter att jag sagt att vi skulle på Espressohouse.
Ändå hade jag i går kväll sagt att i morgon bitti när vi vaknar så ska vi direkt efter frukost iväg och handla mat och sedan hämta storasyster vid tåget. Det enda som kom till var att vi skulle äta frukosten på EH. (som han brukar älska).
Jag sa det på kvällen, jag sa det när han vaknade och jag sa det en liten stund innan det var dags att göra sig iordning. Allt verkade frid och fröjd. Han var tom duktig och kom ihåg att byta vatten och ge mat till marsvinen utan att jag påminde. Men så kom vattenflaskan på snedd och utbrottet var ett faktum. Sen avlöste det ena det andra......
Tänk att man fortfarande ibland blir lika överrumplad när det händer. Det går från solsken till oväder på en microsekund. Och man fattar inte varför. Nu var jag också utvilad efter dessa senaste sköna dagarna så jag tacklade det bra. Tröst och lugnt prat (och lite roligt skäll på vattenflaskan) gjorde honom lugn igen. Han sa själv att det var lite mycket idag. Så vi bestämde att Kasper och jag åkte iväg och fikade, handlade och hämtade syrran så stannade han hemma med sitt TV-spel och lite TV-tittande. Då blev allt bra och vi kunde ge oss iväg. Jag ringde hem flera gånger och allt var frid och fröjd. PUST! Men han är "mycket AS" idag. Funderar, stänger in sig och svarar inte när man pratar.
Imorgon är det schema som gäller. Kan ju inte titta på TV hela dagen imorgon också. Dock var det vad som behövdes idag.........
Nu verkar allt lugnt igen (men man vet aldrig). Det kan ha varit spänningar efter allt slapp, inget schema och den stora händelsen att syrran skulle komma och vi inte visste riktigt när eftersom tågen ju varit så struliga...

Nu är hon här och just nu är det frid och fröjd!

Imorgon kommer det övernattningskompisar. Emils och Kaspers klasskamrater från Ystad kommer hit. Emil vill, men blir lite orolig, det blir jag med. Men den store får roa sig med de små om det skulle vara så. Annars får det bli "AS-umgänge". DVS dom får spela, mysa, se TV och annat sånt som inte kräver så många sociala färdigheter. Det känns bra för Emil för han känner att han lekt med kompis och det viktiga är hur han känner det.
Han vet ju att "man ska ha" kompisar . Men han tycker nog inte det egentligen, han trivs själv. Men Kasper har och då vill han också ha. Men det får bli lite på hans egen nivå. Kompisen är där men dom interagerar oftast inte. Men ibland så gnistrar det till. Imorgon ska han till hab och träffa sin psykolog och efter dom sessionerana så brukar han vara en solstråle med nytt tålamod....så kanske blir det bra
Nåja, vi får se. Bara dom är lyckliga så är jag lycklig.

söndag 26 december 2010

Nu har jag testat lite här på blogger.Lyckats med en del och misslyckats med en HEL del. Därför har sidan nu lite nybörjar varning!!!!
Men jag får ha dte så ett tag nu  för jag orkar inte röra till det mer nu! Hoppas att ni står ut!
Det är knappt att jag står ut kan jag säga er...........................

Idag har det varit storbingo på rean. Brukar väl aldrig något på mellandagsrean men denna gången blev det napp! Massor av bra kläder till barnen. Nä jag har inte handlat något till mig själv. Ska inte köpa något förrän jag är färdig med viktminskningen...Har 8 kilo kvar.
Eller kanske tom lite till...........för jag har ju ätit en del "vanlig" mat nu i julhelgen. Men nu är jag back-on-track.
Väger mig imorgonbitti så får se om maten i helgen var värt besväret.......