Vad är mys?

Nu i bantningskurens tid så funderar jag mycket på vår vardagliga hållning till mat! Tänk att vi i stort sett alltid förknippar umgänge, mys och högtider med mat. Vad ska vi fika? Vad ska vi ha för gotter? Hur mycket av allt ska vi röra ihop på jul-gottebordet? Massor av jul pysslandet kretsar också kring mat/godis/bakverk. Men vad är egentligen julen? Tid för varann tycker jag är den stora bonusen med julen, tid för eftertanke och kärlek. Men måste man äta jämt då?
Ja faktiskt! Har funderat mycket på julupplägget i år eftersom jag inte får äta julmat och julgodis i år. Självklart ska vi baka lussebullar och göra pepparkakshus och en del julgodisar. Men jag har bestämt att vi ska försöka fokusera på vad julen är ,utan ätandet.
Julpyssla, julpynta, läsa böcker under filtar bland en massa levende ljus, spela spel, osv.

Umgås med vänner ? Absolut. Men vad sägs om en pysselkväll med enkel fika men med fokus på pyssel, skratt och prat istället för massor utav julluncher och julmiddagar överallt. Eller kanske en julfemkamp? Med en tomte som vandringspris (oätlig ). Dags att skapa nya traditioner?
 I år ska vi även se till så andra mindre bemedlade får en härlig jul. Vi ska packa en låda med torr mat, lite fina ljus, nån tomtar och lite leksaker och ge den lådan till Hoppets stjärna så dom kan vidarebefodra den till någon familj som får uppleva en jul mätta och lyckliga. Något för barnen att känna stolthet, respekt och värme för.

Flytta fokuset på maten, låter lätt men är nog attans så svårt. Eller?
När vi slutade att låta barnen på vår förskola ta med glass och tårta till sina födelsedagar så flyttades fokuset från maten till barnet.
*Från att ha varit "åh vad gott du bjuder" och "oj vad gott det ska bli" och "vi gratulerar" och fikar och ger present till att barnen nu får vara prinsar/prinsessor för en dag med omsorgsfullt sydd mantel och krona, egen matplats som är dekorerad och egen tron att sitta på vid samlingen , foto på väggarna, flaggor lite här och var och en stor fin guldlåda med ett paket i. Det är så mycket mer fokus på vad som egentligen betyder något! BARNET! Inte tårtan.
Det gick och jag ska säga att jag var skeptisk, men är helt omvänd. Vilken grej det har blivit!
Undrar om man kan göra så med andra högtider också! Inte underskatta matens betydelse för en mysig högtid, men kanske inte ha den som prio ett i alla lägen?
Tankar från er?

Kram från en som kommer att sakna pepparkakor med ädelost och en stor mugg glögg!! Men den tar jag nästa år. 20 kilo lättare!
*Vilken lång mening :)