tisdag 28 december 2010

Blir detta rätt?

Usch ja!Ibland är balansen så svår! Som jag skrev igår så har det blivit bestämt att två killar från barnens respektive klasser ska komma hit och sova över idag. Dom grabbarna är också syskon.
Emil vill att C ska komma, ser fram emot det om än med en viss betänksamhet.
Nu är det så att Emil just nu är väldigt påverkad av sin Asperger. Han är lättirriterad och allmänt störig och snutig. Så egentligen så vill jag bara avboka hela grejen.............
Men så är det ju lillebror. Han och kompisen har planerat detta ett tag och ser verkligen fram emot att få vara tillsammans en lång stund för en gångs skull.
Det blir så konstigt om jag gör som jag först tänkte. Nämligen att ringa föräldrarna och säga precis som det är.( Dom vet att han har AS)
Men så är det ju det här med att han så SMÅTT börjar ta kontakt med kompisar i skolan. Jag vill ju inte att det ska vara att " Emil klarar inte av kompisar, man bestämmer och det blir inget "
Fast det kanske inte varit så konstigt egentligen, för jag vet ju inte om det betyder något för honom eller inte. Men nu ser han ju också fram emot det. Jag frågade innan om han ville att C skulle komma och det ville han naturligtvis.
Jag vet ju också att det är jag som får sätta hans gränser och inte han.
Jag vet ju inte hur mycket det är han som verkligen vill leka eller om han bara vill göra som brorsan......
Usch ja. Jag tror att det får bli så att jag ber föräldern att komma tidigt imorgon istället då blir iaf inte dagen imorgon så lång.........
Dom kommer ju heller inte förrän framåt kvällen idag.
Mmmm det blev ett rörigt inlägg och rörigt känns det.
Om inte om hade varit..........................

8 kommentarer:

Susanne P sa...

Usch vilket dilemma!
Men hoppas att han klarar av/orkar med att ha en komips på övernattning. Det brukar vara ett stort steg.
Kram

Anonym sa...

Ja det är verkligen svårt! Frågan är ju om det är för sin egen skull eller för att det förväntas att alla ska ha kompisar "utifrån" den vanliga normen. Alla pratar ju om kompisar, på teve, vi vuxna alla andra barn. Samtidigt är det ju inte roligt om det blir en katastrof. Då känner han ju sig totalt misslyckad. Jag skulle nog ha bestämt en kortare tidsbestämd "lekstund" till att börja med för att se att det funkade. Oftast leker de ju hellre brevid än tillsammans. Jättesvårt att veta vad som är rätt, men egentligen känner du nog i ditt hjärta vad som är bäst!!!
Hoppas att det går bra//Kram Lena

Malin sa...

OJ vilket svårt beslut... Hur du än gör kan det bli jobbigt.. Vad säger hjärtat? Bra att du är ärlig, kommer att hjälpa er mkt!

Kram

Unknown sa...

Ja så här blev det! Kompisarna kommer. Vi hade en diskussion , jag och barnens pappa och kom fram till en bra lösning. Dom har lekt vid ett par tillfällen tidigare så att dom fungerar vet jag. En stor sak är att dom bor lite mer än en timme härifrån :(
Men nu visar det sig att föräldrarna är i Lomma (nästgårds) hela kvällen och imorgon bitti kör pappan till jobbet som ligger tio minuter härifrån. Det känns bra, då vet jag att dom blir hämtade direkt om det behövs. Så då är det all idé att testa.
Pappan känner till hela sitationen med Emil eftersom han är rektor på skolan där grabbarna går! PUST!
Så håll en tumme eller två tack!
Jaja nu kommer dom snart, så får vi se hur det går.

Unknown sa...

hej såg att din son har As och tänkte bara tipsa om min blogg jag är en 22 år tjej med As som bloggar om mitt liv, fick min diagnos vid 14 års ålder:)

Unknown sa...

svar: kul att min blogg kan hjälpa andra det är det som var meningen från början+ att ge andra mer info och förståelse.
Jag skriver inte alltid om As de är ju mer än mitt liv, men jag lever ju ett AS liv och du med ett As barn kommer säkert känna igen vissa saker:)
Blev jätte glad för din kommentar:)
kram joanna

MammaMorran sa...

Dilemma, dilemma! Hoppas det går bra, ska bli intressant att läsa om hur det gick iaf! :)
Det är svårt det där med kompisar, min E bryr sig inte så mkt om kompisar utan jag tror att det är mer jag och övr omgivningen som vill att han ska ha kompisar!
Som sagt, lycka till ikväll o natt!
Kram
MammaMorran- funderar på livet & Barn med ADHD/Autism

Anonym sa...

Men vad bra :-)
Att det var en förälder som känner till läget. At han dessutom både är rektor på skolan och ska vara nästgårds är ju toppen!
Vad härligt :-)
Hoppas de har det jättekul//Kram Lena