fredag 7 januari 2011

Det ringer, det ringer.........

Gull ungen min har redan ringt tre gånger och varje gång svarar jag med hjärtat i halsgropen, fötterna beredda och bilnyckeln i handen!
Men icke! Han ville de två första gångerna bara tala om vad som har hänt och vad han har gjort. Att dom hade goda pannkakor men äckliga popcorn ;0) Han ville också se efter så jag verkligen tittade på Let´s dance. För det gör han.
Den senaste gången han ringde var det mer lite frågor av den planerande sorten. Hur jag ska lösa det med julfesten imorgon. Om jag verkligen fixar en godispåse till honom även om han inte kommer. Jag lovade dyrt och heligt, för han ville så gärna stanna. För dom skulle på utflykt till Stortorget i morgon och åka skridskor. Ja inte han, för han gillar inte det och inte fröken Titti heller för hon är rädd. Dom ska ist klättar i snöhögar. :) Han ville också berätta att han nu hade koll på hur natten ska se ut. Att det snart kommer en ny vuxen som ska vara vaken hela natten!! Och som hör honom bara han öppnar dörren och som kommer att passa honom hela natten!! Men sen imorgon bitti, föstår du mamma, så kommer Titti och Maria igen och då blir det utflykt. Men han var fortfarande lite bekymrad över godispåsen (den är ovanligt stor den vi får på mannens jobb, typ 2 kilo godis/barn)och över när vi skulle prata om Lets dance. Men jag lovade honom att gömma påsen så bara jag vet var den är (som om DET skulle vara tryggt) och lovade att när han än kommer hem, om det är imorgon eller på söndag, så ska vi prata länge om lets dance.
Okej hejdå mamma!
Så var det med det! Han är lycklig, Kasper myser och jag har ont i hjärtat. Så jag antar att det är som det ska!
Nu väntar jag bara på att klockan ska bli lite mer så jag kan ringa och få reda på att han sover. Då först kopplar jag av!

7 kommentarer:

♥ Lenaeff ♥ sa...

Orolig...jag frstår dig! Jag kommer nog att vara exakt lika dan när det är vår tur...då kan du sitta och skratta åt mig ;-)
Kramar om...det kommer gå bra//Lena

Fnulan sa...

Se det går ju bra och där har du varit så orolig! Dumt ju!Helt i onödan!

Tack för stödet vännen, värst för Fredrik men det blir nog bra

tantmarit sa...

Hehe, det vill hälst gå bra!
Men är man mamma, så är man, det kan inte hjälpas, eller hur?!
Kram.

Maria sa...

Men Petra då. Så härligt!

Vet du vad, Maria och Titti kommer ta hand om honom på bästa sätt, det vet jag...personligen! ;)

Kramar om! // Maria

Maria sa...

Hej igen.
På din fråga. Jo faktiskt.
Vi pratades vid igår.
Men att det låg till så, visste jag först när jag läste här idag! :)

Världen är ganska så liten trots allt!

Maria sa...

*L* nej jag förstår att det kan vara förvirrande.
Vi är två Maria och två Maja på stället. :)

Men en Maria på varje helg.
Och den ena Maja jobbar den här helgen och den andre natt på nästa helg.

Jag är den Maria som pratar Upplänska. :)
Och har träffat dig på ditt jobb, i ett annat jobb syfte. :D

Maria sa...

Vårat nät är inte så stort här i skåne. Och då våra habiliteringar arbetar ganska så nära varann, så kan man nog inte undgå att man stöter in i varann då och då.

Ja, eller så här på nätet. Även om det inte är alla NPF mammor som bloggar kanske. *L*

För min egen del har det ingen betydelse. Jag skriver ju bara om vår vardag.
Men det är klart att vara privat och proffisionell är ju två oika saker. Jag håller gärna isär de två.