fredag 7 januari 2011

Iiiiiiiiiiiiiiiiiiii underbart och läskigt!

Idag är dagen som Emil längtat efter och som hållit mig näst intill sömnlös hela natten.
Emil har haft nerräkning länge nu och igaår packade han den garanterat störrsta trunken någon har haft mig sig dit han ska. Han har packat, packat ur och lagt i igen.......Ja sen har hans kontrollfreak till mamma gått igenom det en gång till och smugit i lite till ( vågade inte ta bort något).
Han är lite besviken för att han inte får åka dit förrän ikväll. Han trodde ju att han skulle ge sig av så fort han vaknade. :)
Idag är dagen då Emil för första gången ska till kortis.
Han är så glad och ser så fram emot det . Det gör hela min kropp lycklig att se honom så glad. Var så rädd att han skulle känna sig undanskuffad. Men icke, han är så stolt att detta är hans grej och inte vår !
När vi varit och hälsat  på så sa:" -Mamma får jag vara här i morgon ( det var fyra månader sedan)? Det är ju som ett hotell för Aspergers." 
Min älskling, det gör ont i hjärtat. Jag vet att detta är något som är kanon för både honom och Kasper. Ja och såklart även för oss i längden. Men just nu har jag svårt att ta till mig det helt känslomässigt. Det känns så hemskt att lämna iväg honom. Jag kan väl själv ta hand om mitt barn! Ja det kan jag. Men detta är för alla. Kasper behöver få en frist från allt intensivt och ofta konfliktfyllt umgänge. Jag och Jocke måste vila och ge Kasper sitt. Men framför allt behöver Emil få träffa andra som har As. En hel helg där allt är på hans villkor, totalt anpassat för honom!! Hoppas att allt blir bra! Han har så höga förväntningar och jag ska inte dämpa honom. Jag ska inte vissa hur det känns i kroppen på mig. Jag ska le och låta honom ha en underbar helg. Denna gången blir det inte full tid. Han måste hem och smälta allt OCH ladda för skolstarten på måndagen!
Jag är så glad och så ledsen!
Underbart och läskigt! 

3 kommentarer:

petra sa...

Även om jag inte är i samma sits som dig, så kan jag förstå dig till fullo! Klart du kan ta hand om ditt eget barn, och det gör du dessutom på ett alldeles underbart sätt, men som du säger en hel helg som är bara anpassad för honom, vad härligt för honom! Och det är ju så man får tänka, och då blir det ju vips en helg som är anpassad för lillebror och er också, jag tror det kommer att gå jättebra, och behöver du snacka eller bara dricka kaffe så vet du var jag finns!!
Kärlek och styrkekramar till er alla!!

♥ Lenaeff ♥ sa...

Åh! Jag förstår precis hur du känner dig (tror jag). Jag har haft väldigt svårt att komma till skott med att ansöka om korttids för Junior av just den anledningen att jag känner att jag lämnar iväg honom för att "slippa". att jag är en dålig mamma om jag lämnar bort mitt barn på det viset.
Vi ska träffa handläggaren för LSS efter alla helgerna nu och höra hur mycket tid vi eventuellt får och jag är jättenervös och orolig samtidigt som det ska bli så roligt för Junior att ha nåt eget, utanför hemmet och mig.
Hoppas att det går jättebra och att han kommer trivas.
Kramar om och hoppas att du kan koppla av när han inte är hemma. Det är ju bra det ni gör, vilket jag tror att du vet rent logiskt. Det är väl mammahjärtat som sätter in och "krånglar" till det :-)
Lena

tantmarit sa...

Vad kloka ni är!!!
För det ÄR ju så, om man INTE tar hand om sig själv så kan man i längden INTE göra ett "bra jobb" med barnen, så i längden så "tjänar" alla på det!
Men jag VET att det är lätt att säga så, jag var "hemmafru" med Krille i 4½ år, första veckan han skulle vara på dagis (och det var bara ½-tid) så grät JAG floder när jag hade lämnat honom VARJE dag, och det gör fortfarande ont i mammahjärtat att tänka på trotts att han var så stor, han BEHÖVDE "komma ut" och han hade det kanonbra där han var!
Men så är det att vara mamma, och vet ni, det går ALDRIG riktigt över, det tar sig bara nya former...
Må bäst och ha nu en UNDERBAR helg!
Kram från Tant Marit